Lathund för inventering

Struktur

Senast uppdaterad 2010-06-14

Lathunden för växthusgasinventering är indelad i kapitel i ett system av flikar. För att det ska bli lättare att snabbt hitta det du söker finns nedan en bild över strukturen.

Partners

Denna lathund är framtagen av Klimatkommunernas kansli med hjälp av:

Energikontoret Skåne

Växjö kommun

Uppsala kommun

Lunds kommun

Bakgrund

Klimatkommunernas kansli har inom ramen för projekt "Klimatcoachning – stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner" ofta fått förfrågningar av olika kommunala tjänstemän hur kommunen på egen hand kan ta fram en inventering alternativt komplettera de brister som identifierats i den nationella statistiken. Detta har lett till att nätverkets kansli med hjälp av Energikontoret Skåne, Växjö kommun, Uppsala kommun samt Lunds kommun arbetat fram en lathund för hur man kan genomföra en inventering av växthusgasutsläppen i sin kommun som geografiskt område.

Utgångspunkten för lathunden är att sammanställa all användning av energi inom områdena transporter, industriprocesser, uppvärmning och elanvändning. Därefter är det möjligt att med hjälp av emissionsfaktorer och värmevärden beräkna hur stora koldioxidutsläppen blir från de fossila bränslena. Det kan vara värdefullt att lyfta fram kommunens produktion av förnybar energi och därför beskriver vi även hur man hittar statistik för vindkraft, vattenkraft, solenergi etc. Lathunden behandlar även beräkning av emissioner från övriga växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet. Kommunerna har oftast svårt att påverka dessa utsläpp men vi redovisar översiktligt hur man kan göra en uppskattning av dem.

Vi vill understryka att metoden vi föreslår inte ger någon fullständig eller exakt beskrivning av växthusgasutsläpp. Det är en grov förenkling som bygger på erfarenheter från vissa kommuner och regionala aktörers arbetsmetod och syftet är att presentera en överskådlig bild av vilka sektorer som bidrar mest till utsläppen av växthusgaser. Tanken är att man därefter skall kunna använda materialet för att prioritera klimatåtgärder samt följa upp sitt klimatarbete.

I lathunden gör vi en genomgång av de olika energityperna utifrån uppdelningen "användning" och "produktion" samt en del som behandlar emissioner av "övriga växthusgaser". Vi har inom vissa områden valt att skriva grundläggande och avancerat. Orsaken till detta är att kommuner oftast har begränsade resurser för inventeringsarbete och genom denna uppdelning kan kommunerna själva välja ambitionsnivå utifrån sina förutsättningar. Vår förhoppning är att lathunden ska vara ett stöd för kommuner som är i uppstarten av sitt klimatarbete och bidra till att man relativt enkelt får en hyfsad bild av läget i kommunen. Samtidigt vill vi att lathunden skall kunna användas av kommuner som kommit längre i klimatarbetet och därmed ställer något högre krav på en nulägesanalys.

Lathunden behöver inte följas till punkt och pricka utan det är snarare tänkt att se den som ett smörgåsbord där man plockar de delar man upplever sig ha nytta av i sitt inventeringsarbete. Lathunden kan även ses som ett sätt att sätta struktur på det arbetssätt som finns i många olika kommuner och förhoppningsvis framgent underlätta jämförelser mellan kommuner.

Drivmedel

I denna lathund är SCBs oljeleveranser (se nedanför) utgångspunkten för beräkningar av trafikens utsläpp av koldioxid. Värt att nämna är att konsoritiet SMED, på uppdrag av Naturvårdsverket, också tar fram statistik för koldioxidutsläpp från transporter. SMED använder en alternativ metod som bygger på körsträckor. För mer infomation om SMEDs statistik se här.
Vi väljer SCBs oljeleveranser eftersom vi då kan få nyaste statistiken samtidigt som det är den vanligaste metoden bland de kommuner som kommit långt i sitt inventeringsarbete.

Bensin

Grundläggande:

SCB tar fram årlig statistik över regionala oljeleveranser. I gratisverisonen  anges uppgifterna i 1000 m³ för olja, bensin och diesel. Vi rekommenderar däremot att man köper in mer detaljerad statistik (650 kr sommaren 2009) från SCB och man får då, förutom exakt antal m³ också fördelning mellan olika förbrukarkategorier.

Ett vanligt sätt att redovisa användning av bensin i kommunen är att fördela bensinförbrukningen utifrån kategorierna jordbruk/skogsbruk/fiske, industri, energi, offentlig sektor, transporter, hushåll samt service. Den inköpta mer detaljerade oljeleveransstatistiken från SCB är dessvärre inte fördelade utifrån dessa kategorier. Som exempel kan nämnas att förbrukarkategorin transporter kallas övrigt i oljeleveranserna. För omettikering av den mer detaljerade inköpta statistiken se bilden nedan.

 

När man får de regionala oljeleveranserna från SCB levereras data enligt den översta tabellen. Den nedre tabellen visar hur man omettikerar de olika förbrukarkategorierna så vi får de sektorer vi behöver till vår övergripande kommuninventering.

Avancerat:

Numera låginblandas etanol i stora delar av bensinen. Denna del får man räkna bort från SCBs bensinsiffror, eftersom den där räknas som bensin.
För uppgifter om etanolinblandning, se Svenska Petroleuminstitutets hemsida

Beräkningen kan exempelvis se ut enligt följande:

Antag att kommunen använder 54 401 m3 bensin år 2007. Räknar man med att det 2007 låginblandades 5 % etanol i 93 % av bensinen (se tabellen på SPIs hemsida) så motsvarar det totalt 51 871 m3 från bensin, när man räknat bort etanolen.

För E85 gäller motsatt förhållande (se längre ned). Där utgörs 15 procent av E85 av bensin. Räkna in denna bensinmängd i totalsiffran för bensinen.

Hur räknar man ut koldioxidutsläppen?

Se faktorer för koldioxidemission (Tänk på enheten, Bensin; kg CO2 / liter bränsle = ton CO2 / m3)

Diesel

Grundläggande:

Statistik för diesel får man fram via de regionala oljeleveranserna på samma sätt som med bensin. Även här behöver man omettikera (se stycket om bensin).

Avancerat:

Fundera på om siffran är rimlig. Detta kan bedömas genom att man har uppgifter om hur mycket som tankas på olika tankställen för diesel (inklusive åkerier). Miljö- och hälsoskyddskontoret brukar ha ungefärliga uppgifter på hur mycket diesel som hanteras på olika ställen. En grundligare genomgång av detta slag, behöver bara göras en gång. Om det då visar sig att dieselmängden ligger nära den siffra som SCB anger, kan man utgå från att SCBs siffra stämmer. Om man sen ser att utvecklingen ändrar sig dramatiskt mellan två år kan det vara bra att fundera på orsaken (gärna i samråd med SCB om det inte är något självklart som hänt).

Numera låginblandas FAME (fettsyrametylestrar) i stora delar av dieseln. Denna del får man räkna bort från SCBs dieselsiffror, eftersom den där räknas som diesel. Inblandningen varierar dock mellan landets olika delar (främst norr om respektive söder om Dalälven) och under året. Genom att kontakta Svenska Petroleuminstitutet kan man få uppgifter om hur denna låginblandning ser ut i sin del av landet. För mer info, se SPIs hemsida:

Beräkningen kan exempelvis se ut enligt följande:

Antag att kommunen använder 19 489 m3 diesel år 2007. Räknar man med att det 2007 låginblandades 5 % FAME i 67 % av dieseln (Se tabell på SPIs hemsida) så motsvarar det totalt 18 836 m3 från diesel, när man räknat bort FAME.

Hur räknar man ut koldioxidutsläppen?

Faktor för koldioxidemission se SPIs hemsida (Tänk på enheten, diesel; kg CO2 / liter bränsle = ton CO2 / m3)

Flygbränsle

Avancerat:

Om det ligger en flygplats i kommunen kan man ta med drivmedel för flygplanen i inventeringen (flygplatser i Sverige hittar du här). Detta kan göras genom att man kontrollerar med Miljö- och hälsoskyddskontoret som har tillgång till miljörapporter. Av dem brukar det framgå hur mycket flygbränsle som tankats på flygplatsen.

Hur räknar man ut koldioxidutsläppen?

Etanol

Grundläggande:

Nu går det att få in statistik för E85 som sålts i kommmunen via SCB.
Se SCBs hemsida: Startsida › Hitta statistik › Statistik efter ämne › Energi > Oljeleveranser kommunvis redovisning. I PDF-filen (hela publikationen) finns E85 angivet som 1000m3

Ett annat alternativ är att besöka miljöfordons hemsida och där hitta information om antalet tankställen i kommunen. Det går bra att därefter ringa upp tankställena och fråga hur mycket etanol de sålt.

Avancerat:

Lägg ihop den siffra du fått fram med det som är låginblandat i bensin. Dra bort mängden bensin som finns i E85. På naturvårdsverkets hemsida finns vägverkets PM "Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex" där man hittar mängden bensin som blandades i E85 under 2008. På detta sätt korrigerar man även för den ökade andel bensin som blandas i etanolen vintertid, sk. "vinteretanol" (obs!  I vissa små kommuner kan det röra sig om ytterst små kvantiteter förslåd mängd E85, varför detta steg då ej är relevant).

På Naturvårdsverkets hemsida hittar du vägverkets PM samt ytterligare information om etanolens klimatpåverkan.

FAME

Grundläggande:

Tankställen för FAME (troligast RME, rapsmetylestrar) är inte lika vanliga som för etanol. Kanske har kommunen ett eget tankställe? På Lantmännens hemsida (www.ecobransle.se) kan man hitta information om RME tankställen finns i kommunen. Sidan är för närvarande under konstruktion (juni 2010). Här gäller samma tillvägagångssätt som för etanol. Kontakta tankställena och fråga om, och i så fall hur mycket, FAME som sålts.

Avancerat:

Lägg ihop den siffra du fått fram från tankställena med det som är låginblandat i diesel. För beräkning av mängd FAME som låginblandats i diesel se räkneexemplet under "bensin >> avancerat".

Biogas

Grundläggande:

Biogas kan användas som energislag i många olika sammanhang, såväl inom transporter som produktion av el samt uppvärmning på avloppsreningsverk. När det gäller den del som används som drivmedel så räknar vi inte med några koldioxidutsläpp från denna. Däremot kan det vara bra att beskriva hur stor användningen är i sin inventering. Tankställen för biogas och naturgas hittar du på miljöfordons hemsida.

För den del som avser produktion av biogas eller biogas som bränsle i syfte att producera el, se under fliken "Produktion" samt "Biogas".

Uppvärmning

Här tittar vi primärt på den energi som vanligen åtgår för uppvärmning av fastigheter eller som används för produktion av fjärrvärme (och därigenom indirekt till uppvärmning). I vissa fjärrvärmeverk har man sk. kraftvärme, vilket innebär att man producerar el. Generellt kan det vara svårt att särskilja vad som går till kraftvärme och vad som går till fjärrvärme, varför all insatt bränsle hamnar i denna kategori (dvs. uppvärmning). Har du tillgång till siffror som urskiljer fjärrvärme från kraftvärme bör kraftvärmen istället presenteras under förnybar energi (se fliken "Produktion" samt "elproduktion").
När det gäller el som används för uppvärmning av fastigheter så redovisas detta under fliken "Elanvändning".

Olja

Grundläggande:

SCB tar fram årlig statistik över regionala oljeleveranser. I gratisversionen som finns på deras hemsida anges uppgifterna i 1000 m³ för olja, bensin och diesel. Vi rekommenderar däremot att man köper in mer detaljerad statistik (650 kr sommaren 2009) från SCB och man får då, förutom exakt antal m³ också fördelning mellan olika förbrukarkategorier.

Ett vanligt sätt att redovisa användning av olja i kommunen är att fördela oljeförbrukningen utifrån kategorierna jordbruk/skogsbruk/fiske, industri, energi, offentlig sektor, transporter, hushåll samt service. Den inköpta mer detaljerade oljeleveransens statistiken från SCB är dessvärre inte fördelade utifrån dessa kategorier. Som exempel kan nämnas att förbrukarkategorin energi kallas el- och värmeverk i oljeleveranserna. För omettikering av den mer detaljerade inköpta statistiken se bilden nedan.

 

När man får de regionala oljeleveranserna från SCB levereras data enligt den översta tabellen. Den nedre tabellen visar hur man omettikerar de olika förbrukarkategorierna så vi får de sektorer vi behöver till vår övergripande kommuninventering.

Avancerat:

I oljeleveranserna finns bland annat kategorin el- och värmeverk. Erfarenheter från vissa kommuner visar att denna kategori de senaste åren har en väldigt låg mängd olja, och ingen tillförsel av tjockolja redovisad. Samtidigt finns det erfarenheter från kommuner där värmeverken har använt tjockolja ändå. Ett sätt att komma runt detta problem är att kontakta lokala energibolag för att få veta hur användningen av olja ser ut i värmeverken. Detta görs med fördel i samband med att man begär in siffror för hur mycket de använder av de olika energislagen. SCBs siffra för oljeanvändning i värmeverk justeras därefter med den uppgift man fått fram.

Hur räknar man ut koldioxidutsläppen?

Naturgas

I vissa värmeverk används naturgas som insatt bränsle i värmeproduktionen. Kontakta ditt fjärrvärmebolag och kolla vilken bränslemix de använder.
Tips! Kolla även in statistik på Svensk fjärrvärmes hemsida

Hur räknar man ut koldioxidutsläppen?

Torv

Grundläggande:

Om det finns användare av torv för energiändamål i kommunen, kontrollera hur mycket torv de använder. Ett tips är att titta på statistiken som presenteras på Svensk Fjärrvärmes hemsida
Räkna därefter ut koldioxidutsläppen.

Hur räknar man ut koldioxidutsläppen?

Trädbränsle

Grundläggande:

Kontakta värmeverken och se hur mycket flis, pellets och/eller briketter de använder i fjärrvärmesystemen. Passa samtidigt på att få in siffror för fjärrkyla (om någon sådan produceras). Finns det andra stora trädbränsleanvändare som inte är anslutna till fjärrvärmen? Hur ser det ut i hushållen? Sotarna har tillgång till uppgifter om olika typer av uppvärmning. Om du får tillgång till en sådan inventering, använd schablon för hur mycket energi det kan gå åt per hus (sotaren brukar ha god kännedom om hur mycket bränsle som används i de olika typerna av pannor). Hitta sotare i din kommun

Tips! Kolla även in statistik på Svensk fjärrvärmes hemsida

Avancerat:

Eftersom det kan upplevas som jobbigt att begära in dessa siffror så kan ett alternativ vara att inventeringen endast görs vartannat år. Har man inom kommunen en känsla för hur denna siffra skulle kunna öka så kan man själv göra en beräkning av framtida siffror utifrån denna ökningstakt, för det år som man inte begär in ny data från sotaren.

För omräkning av ex. kubikmeter ved och pellets till MWh, se naturvårdsverkets hemsida

Värmepumpar

Grundläggande:

Ytjord-, sjövärme- och grundvattenvärmepump har samtliga tillståndsplikt. Borrning för bergvärme är anmälningspliktigt. Miljö- och hälsoskyddskontoret bör ha koll på hur många pumpar som finns. Energimyndigheten bedömer att man för varje kWh el som värmepumpen behöver för att arbeta får ut cirka tre kWh värme till huset. Det innebär att ett hus som behöver tillföras 30 MWh till radiatorer och tappvarmvatten, måste ta 10 MWh ur elnätet.

För jord och sjövärmeslingor, kan man räkna med cirka 50 kWh per meter slinga upptaget ur marken eller sjön. Eftersom elanvändningen för värmepumpen ändå redovisas i siffrorna från elleverantören (se under fliken räknas denna del inte med här).

Avancerat:

Det kan dock vara lite knepigare när det gäller information om antalet luftvärmepumpar i kommunen. I vissa kommuner är det tillståndsplikt för luft-vattenvärmepump samt luft-luftvärmepump. Frånluftvärmepumpar har dock inte tillståndsplikt och är således svåra att hitta information om.

Som genomsnitt för riket tar luftvärmepumpar av alla slag in 70% av vad alla berg- mark- och sjövärmepumpar gör. Av detta är cirka hälften bidrag från frånluftsvärmepumpar. För det fall man inte har någon registrering av luftvärmepumpar kan man multiplicera med 1,7 för att få storleksordningen.

För mer information om värmepumpar, se www.svepinfo.se

Fjärrkyla

Grundläggande:

Kontakta värmeverket i kommunen och se om de producerar fjärrkyla. Om detta är fallet ta då reda på hur stor mängd fjärrkyla som används i kommunen. Detta kan göras i samband med att statistik för fjärrvärme samlas in.

Tips!

Kolla även in statistik från Svensk fjärrvärmes hemsida

Elanvändning

Elnätsstatistik

Grundläggande:

Kontrollera vilka elnätsägare som finns i kommunen. Be att få ut elnätsstatistik för det senaste året. Elnätsstatistiken är fördelad på 16st poster och måste omettikeras till sektorsnivå. Följande omettikering av elnätsägarens statistik föreslås (siffrorna anger vilket nummer posten har i elnätsägarens inrapporterade statistik till SCB):

Industri = 1, 8:16 och 9:1
Jordbruk = 2, 3
Energi = 4, 5, 6
Service = 8-8:3, 8:5-8:9, 8:13 och 8:15
Offentlig verksamhet = 8:10-8:12, 8:14 samt 9:2-9:4
Hushåll = 10-15
Transporter = 7, 8:4

Se bilden:

 

Så här ser data ut när man får in elnätsstatistiken. Statistiken är fördelad på 16 poster och måste omettikeras till sektorsnivå. Till vänster i figuren framgår vilka poster som skall slås ihop till de olika sektorerna. Hur det konkret görs framgår av summeringen av MWh till höger.

(Tag kontakt med SCB för ytterligare frågor och funderingar kring elnätsstatistiken och förbrukarkategorier)

Vissa nätbolag vill inte lämna ut uppgifter eftersom de ändå lämnar dessa till SCB, men oftast brukar det inte vara någon större svårighet att få in uppgifter från ett kommunägt bolag om hur mycket el som levererats via deras elnät. Om du inte får tag på uppgifter från alla elnätsbolag i kommunen får man antingen rådgöra med SCB eller göra antaganden om att alla invånare har samma elanvändning, oavsett vilket elnät de får sin ström genom. Har du då tillgång till uppgifter om något elnät och har en uppfattning om antalet kunder, går det också att räkna ut en ungefärlig eltillförsel till övriga.

Värt att känna till är att enligt lagen (1977:439) om kommunal energiplanering, 4 §, ska den som bedriver verksamhet i vilken användes större mängd energi eller den som yrkesmässigt producerar eller distribuerar energi på begäran, lämna kommunen de uppgifter som behövs för planeringen.

När denna lathund testades för en kommun upplevdes vissa svårigheter med att samla in elnätsstatistik från ett elbolag. De vägrade lämna ut statistiken och påstod att det krävdes en fullmakt från alla deras kunder. Detta trots att statistik inte efterfrågades för varje enstaka hushålls elanvändning, utan endast för totalsiffra över alla hushåll i kommunen. Problemet löstes genom att vända sig till en annan person på företaget som hade mer kunskap inom ämnet, i det här fallet på nätmarknadsavdelningen. Där krävdes det endast ett telefonsamtal för att få fram statistik över elleveransen från deras företag som rapporteras in till SCB årligen.

Energianvändning i bostäder

Energiförbrukning i fastigheter är ett område som många kommuner har hyfsat goda möjligheter att påverka, därför anser vi att det bör belysas lite extra i inventeringen. Vi tror även att det kan vara värdefullt att titta på just detta område, (där enkla åtgärder ger snabba och stora resultat) för kommuner i uppstarten av sitt klimatarbete.

Grundläggande:

När det gäller energiförbrukningen i fastigheter så kan man redovisa denna på olika sätt. Här föreslår vi att man skiljer på småhus och flerbostäder (i vissa kommuner är det även aktuellt att behandla fritidshus). Utgångspunkten bör vara att för småhusen försöka få en bild av hur användningen av olika energislag ser ut, samt skilja på hushållsel och el för uppvärmning.

Information om bioenergi fås genom att titta på sotarens siffror (se "trädbränsle" under fliken "energianvändning" << "uppvärmning"). Där kan man med hjälp av schabloner för ved och pelletspannor göra sig en uppskattning om förbrukningen av bioenergi i småhus (se stycket om biobränslen).

Antal anslutna hushåll till fjärrvärme får man genom att kontakta energibolaget i kommunen som kan bidra med information.

Oljeanvändningen får man också fram med hjälp av sotarens siffror och schabloner för oljeförbrukning i pannor (se "trädbränsle" under fliken "energianvändning" << "uppvärmning").

För hushållsel och el för uppvärmningen kan man göra på följande sätt:

Elnätsägarens statistik skiljer på småhus <10 000 kWh och småhus >10 000kWh. Generellt gäller att småhus med fjärrvärme och olika pannor för uppvärmning (olja och pellets) hör till kategorin <10 000 kWh, medan >10 000kWh utgör fastigheter med direktverkande el och större värmepumpar. För att få en uppskattning om hushållselen kan man i kategorin <10 000kWh dela den angivna siffran för mängden el-energi med antalet uttagspunkter. Om man hamnar någonstans i närheten av 6 100 kWh kan man använda denna siffra som schablon för hushållsel (schablonen används av SCB i rapporten "Energistatistik för småhus 2006"). Då kan man även multiplicera antalet uttagspunkter i >10 000 kWh med schablonen för att få ut all hushållsel i även denna kategori av småhus. Resterande el räknas som el till uppvärmning.

Om man hamnar mycket högre, säg runt 8 000kWh eller kanske till och med över 10 000kWh, så bör man inte använda denna metod eftersom det då kan vara andra faktorer (mycket luftvärmepumpar eller i det senare fallet: felräkningar i statistiken etc.) som ligger bakom den höga siffran för medelförbrukningen av hushållsel. Då föreslår vi istället att man räknar med den av SCB angivna siffran 6100 kWh för alla uttagspunkter och summerar det som hushållsel. Resten kategoriseras som el för uppvärmning.

Förslagsvis kan man presentera en tabell:

När det gäller fritidshus är det vanligt att man använder direktverkande el tillsammans med nån form av vedeldning som komplement. På senare tid har det även blivit vanligare med mindre värmepumpar.
I sammanhanget kan det därför vara intressant att titta på snittförbrukningen av el i fritidshusen. Denna får man fram genom att dividera totalsumman som redovisas i elnätsstatistiken med antalet uttagspunkter.
Genom att aktivt informera fritidshusägare om olika alternativa uppvärmningsformer, solfångare/pellets/isolering/etc, kan det på sikt vara möjligt att se en nedgång i medelförbrukningen av el om man följer upp sin inventering med jämna mellanrum.
För mer info om energianvändning i fritidshus, se rapporten "Energianvändning i fritidshus 2001".

För flerbostadshus är det något svårare att särskilja på hushållsel och el för uppvärmning än för småhus. I blanketten som elnätsägare fyllt i (se figuren högre upp på denna sida, under stycket "elanvändning") finns fyra rader som man bör känna till:

8.7 I denna summa ingår den el som åtgår i flerbostadshusen till gemensamma anordningar som belysning i trapphus, hissar samt olika typer av värmepumpar.
12 Här redovisas lägenheter i flerbostadshus som har eluppvärmning som uppvärmningsalternativ
13 Här redovisas de lägenheter som inte har eluppvärmning utan andra uppvärmningssystem som ex. fjärrvärme, pelletspanna eller oljepanna.
14 Här redovisas flerbostadshus där el ingår i hyran och flerbostadshuset endast redovisas som en enda uttagspunkt.

Genom att utgå från rad 13 och dividera totalsumman med antalet uttagspunkter kan vi få en uppfattning av hur stor mängd hushållsel som åtgår i en stor del av kommunens lägenheter.
Om man har tillgång till statistik för antal kvadratmeter, lägenhetsyta, för flerbostadshus så har SCB föreslagit schablonvärdet 0,04 MWh hushållsel per kvadratmeter. För mer info se sidan 32 i skriften "Energistatistik för flerbostadshus 2006"

Det kan även vara av intresse att titta på hur uppvärmningen ser ut i hyreshusen. Kontakta de största bostadsföretagen och fråga om siffror för energikälla till uppvärmning.

Avancerat:

När jämförelser avseende användningen av värmeenergi i fastigheter skall göras är det viktigt att frigöra sig från klimatskillnader mellan de jämförda tidsperioderna. En större uppmätt värmeanvändning under ett år jämfört med föregående, kan mycket väl bero på att det senare året var kallare än det tidigare. Genom att normalårskorrigera, dvs. korrigera för dessa "yttre" variationer, kan man på ett tillförlitligare sätt följa utvecklingen av energiåtgången för uppvärmning i fastigheter.

Det finns olika metoder för att normalårskorrigera, men vi föreslår här SCBs metod som är en något försiktigare graddagskorrigering. Den bygger på att energianvändningen under en period omräknas med hjälp av en korrigeringsfaktor för att motsvara energianvändningen motsvarande period under ett normalår.

Beräkningen sker med hjälp av följande formel:

Miljövärdering av el

I arbetet med denna metod har klimatkommunernas kansli sett att sättet som kommuner värderar klimatpåverkan från elanvändning skiljer sig markant åt. Vissa kommuner använder sig av sk. mixer (svensk eller nordisk elmix) för all elanvändning i kommunen medan andra kommuner väljer att inte omsätta elanvändningen till koldioxid. I många fall har man valt projektperspektivet för vissa åtgärder och använder då marginalel för att bedöma klimatpåverkan från åtgärden i förhållande till ett nolläge.

Nedan presenterar vi ett sätt för hur man kan räkna på miljöeffekten av el som används i kommunen.

Grundläggande:

1. Samla in statistik om hur mycket el som produceras lokalt och som matas in på elnäten från t ex kraftvärmeverk, vattenkraftverk och vindkraftverk .
2. Samla in information om hur mycket el som totalt levereras på elnäten i kommunen (se högre upp på denna sida).
3. Genom att ta den totala leveransen minus den lokala produktionen får du siffran på hur stor "nettoimport" av el du har till kommunen.
4. Ta den siffran (dvs. "nettoimporten") och multiplicera den med ett koldioxidvärde för svensk/nordisk elmix.
   För mer information nordisk elmix, klicka här! 

Avancerat:

Vill kommunen räkna ut koldioxidutsläpp för den lokala elproduktionen och sedan fördela detta på de totala koldioxidutsläppen för olika användarområden kan man även göra detta. I vissa fall kan man behöva titta på mängden insatt bränsle för elproduktion, för att minska risken för dubbelräkning. Ex. så används vanligen samma mängd insatt bränsle för produktion av el och värme i kraftvärmeverken. För att särskilja elens specifika miljöpåverkan från fjärrvärmens, ta kontakt med kraftvärmeproducenten och be om att få mängd insatt energi fördelat på el respektive fjärrvärme.

Genom att studera elnätsägarens statistik ser vi hur elanvändningen ser ut i kommunen (vilka sektorer som använder el och hur mycket). Nu vet vi både miljöeffekterna från den el vi producerar lokalt samt använder en mix för "nettoimporten". Genom att slå ihop dessa så vi får en totalsiffra för koldioxidutsläpp från el i kommunen. Om vi sedan dividerar totalsiffran för koldioxidutsläpp med totala antalet GWh (dvs. både nettoimport + egen produktion) får vi en siffra för hur mycket en GWh el motsvarar i koldioxidutsläpp. Med hjälp av elnätsägarens statistik kan vi nu fördela utsläppen på sektorer (se högre upp på denna sida för mer info om elnätsägarnas statistik).

Energianvändning i industrin

Biobränsle

Grundläggande:

I en del kommuner finns det tyngre industrier som använder sig av biobränsle. Några exempel på olika industrier och processer där biobränsle används i stor skala är bl.a. smältning av glas i glasbruk, eldning i smältverk/gjuteri och torkning av trä i sågverk. Tag kontakt med industrierna i din kommun och ta reda på hur mycket biobränsle de använder vid sin produktion.

Gasol

Grundläggande:

Gasol används vid många olika processer inom industrin, t.ex. för att värma, skära, löda, härda och torka. För att få reda på användningen kan man studera företagens miljörapporter. Uppgifterna redovisas ofta som ton gasol. För omräkning av ton gasol till MWh gör på följande sätt:
På naturvårdsverkets hemsida finns tabeller med de omräkningsfaktorer som används för den internationella rapporteringen.

I tabellen kan man utläsa att värmevärdet är 46,05 GJ/ton för propan och butan, vilket gasol består av.
1 MWh motsvarar 3,6 GJ.

För omräkning till koldioxid se naturvårdsverkets verktygslåda för kommuner och företag.

Naturgas

Grundläggande:

Naturgas används ibland som bränsle i kraftverk, värmeverk och inom industrin. Ta kontakt med energibolag och industrier i din kommun för att få reda på hur mycket naturgas som används.

Tips!

Kolla även in statistik på svensk fjärrvärmes hemsida.

Hur räknar man ut koldioxidutsläppen?

Biogas

Grundläggande:

Biogas kan dels redovisas som producerad mängd biogas (som sedan används som drivmedel) och dels som mängd insatt (använd) bränsle för produktion av el. Kontakta avloppsreningsverket och ev. andra biogasanläggningar för att få uppgifter om producerad och använd mängd. Kontrollera tankad mängd vid tankställen. Se miljöfordons hemsida för inforamtion om tankställen för biogas.
Obs! Här är det viktigt att inte dubbelräkna biogasen.

Vindkraft

Grundläggande:

Börja med att kolla upp vilka vindkraftverk som finns i kommunen. Det görs genom att kontakta den inom kommunen som ansvarar för bygglov av vindkraftverk. När man vet vilka vindkraftverk man har i kommunen kan man utgå från att varje verk har 2 000 körtimmar per år. Det skulle innebära att ett 0,6 MW-verk producerar (0,6 MW x 2 000 h = ) 1 200MWh på ett år. För att få den totala vindenergin adderar man den producerade mängden el för respektive verk och år. Vi räknar inte med utsläpp av koldioxid från tillverkningen av själva vindkraftverket (livscykelanalysperspektiv) i denna lathund.

En annan väg att gå för att få reda på antal vindkraftverk i kommunen, och deras storlek är att använda Länsstyrelsernas gemensamma GIS-tjänst. Där kan du få upp en kartbild över kommunen samt se var de olika vindkraftverken finns belägna och hur stora de är. Klicka här! för att komma till Länsstyrelsernas GIS-tjänst. 

Solenergi

Grundläggande:

Finns det några stora solvärmeanläggningar  i kommunen? Samla in information om dessa. Hur många hushåll med solfångare finns det? Kanske Länsstyrelsen kan bistå med information utifrån beviljade bidrag för installation etc.
Om ingen siffra anges så har Svensk Solenergi föreslagit att man räknar med ca 0,4 MWh/m² och år. Detta beror naturligtvis på fabrikat, typ av solfångare, ålder, solfångarnas placering, antalet soltimmar mm (som exempel kan nämnas att rörsolfångare producerar 0,6 MWh/m2). Det är rimligt att anta att nyare solfångare ger mer energi än äldre. Men om man inte vet något om typen av solfångare så kan man utgå från 0,4 MWh/m² och år. De nätanslutna solcellsanläggningarna har sannolikt uppförts med hjälp av ROT-bidrag. Dessa anläggningar har kommunen själv, alternativt Boverket uppgifter om.

Avancerat:

Eftersom det kan upplevas som jobbigt att begära in dessa siffror så kan ett alternativ vara att inventeringen endast görs vartannat år. Har man inom kommunen en känsla för hur denna siffra skulle kunna öka så kan man själv göra en beräkning av framtida siffror utifrån denna ökningstakt, för det år som man inte begär in ny data (förmodligen långsammare än för ved/pellets. För mer information om ökningstakt för ved/pellets gå till "Energianvändning". Under fliken "uppvärmning" väljer du "trädbränslen".

Elproduktion

Grundläggande:

Kolla upp om det finns lokal elproduktion från vattenkraft, kraftvärme och solceller. Vanligen brukar stadsbyggnadskontoret i kommunen ha kunskap om detta. Kontrollera gärna för säkerhetsskull med länsstyrelsen vilka som fått bidrag för solceller.

Kraftvärme

Har kommunen ett kraftvärmeverk kan det vara aktuellt att titta på den mängd el som produceras. Begär in siffror för tillförd energi från kraftvärmeverket. Oftast fungerar kraftvärmeverket så att basen i produktionen är en flispanna som producerar värme. Ur den ånga som bildas i flispannan producerar man dessutom el i en generator som är kopplad till flispannan. I kraftvärmeverket finns det ofta en reservpanna som går in som spets emellanåt, och denna kan baseras på olja eller flis. Det innebär konkret att reservpannan kopplas in när det är riktigt kallt och flispannan inte räcker till för att täcka behovet. Den kan även kopplas in vid tillfällen med låg belastning, exempelvis sommartid, när flispannan blir för stor eller när flispannan måste underhållas.

I vissa fall eldar man, förutom biobränslen, även med torv och avfall. Vi föreslår att andelen torv räknas som icke-förnybar tillförd energi och således dras bort från den förnybara elproduktionen. I det fall eldning även sker med avfall så kan man kontakta kraftvärmeverket för att få en uppfattning av sammansättningen av avfallet. Utifrån sammansättningen kan man göra en grov bedömning av hur stor del biobränsle som ingår, och därigenom räkna denna mängd som tillförd förnybar energi. I de fall det är svårt uppskatta biobränsledelen i avfallet föreslår vi att denna del inte hanteras som förnybart.

Vissa kommuner har hört av sig till oss för att få tips om hur man kan presentera el från krafvärmeverk. Nedan visar vi ett konkret exempel på hur man kan räkna fram andelen förnybar el:

Därefter kan den förnybara elen presenteras som man bl.a. gjort i Helsingborg.

Vissa kraftverk kan fungera på annat sätt än det som beskrivs ovanför. Enklast är att ta kontakt med kraftvermeverket för att få en överskådlig bild av produktionsprocessen och därefter kontakta Svensk Fjärrvärme för att få ett utlåtande om hur man skulle kunna presentera den förnybara el som producerats.

Avancerat

De vanligaste växthusgaserna som släpps ut på grund av mänsklig aktivitet är koldioxid, metan, lustgas, vätefluorkarboner, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Eftersom det kan vara svårt att påverka utsläppen av övriga växthusgaser förutom koldioxid har vi valt att lägga hela stycket som avancerat.

I första hand rekommenderar vi användare av denna lathund att använda sig av statistik framtagen av SMED. SMED är ett konsortie bestående av SLU, SCB, IVL och SMHI, som på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram statistik med kommunal upplösning för övriga växthusgaser. Vår rekommendation är att man kompletterar statistik för koldioxid man fått fram med hjälp av denna latund, med statistiken för övriga växthusgaser som SMED presenterar för kommunen. Statistik för övriga växthusgaser, fördelat på kommunnivå hittar du här (längst ner på sidan).

För de som istället vill beräkna kommunens emissioner av dessa växthusgaser på egen hand, följer nedanför förslag på tillvägagångssätt. Vi vill understryka att den metod vi här redovisar är mycket förenklad och endast bör användas i syfte att få en bild av storleksordningen och förhållanden mellan olika växthusgaser för vissa utvalda kategorier. Vi har även sett att delar av metoden redan tillämpas av olika kommuner, konsulter och andra aktörer, varför den kan vara bra att känna till utifrån ett jämförelseperspektiv.

Metan

Jordbruket är normalt den dominerande källan för metanutsläpp i Sverige. Det är primärt djurhållningen som bidrar med metanutsläpp och som vi tittar på i denna inventering.

 

Fördelning av metanutsläpp i Sverige 2003.
Källa: Naturvårdsverket/EEA

I rapporten "Utsläpp av metan och lustgas från jordbrukssektorn" (NV Rapport 5506) framgår det av tabell 6 på sidan 32 hur mycket metan respektive djur bidrar med att släppa ut.

På Jordbruksverkets hemsida finns information om antal husdjur för de olika djurslagen uppdelat i kommuner . För nyare siffror kanske miljöförvaltningen kan bidra med statistik.

För den riktigt ambitiöse gäller att länsstyrelsen ibland tillhandahåller ytterligare information om metanutsläpp från förbränningsprocesser i kommunen. För mer information om förbränningsprocesser och metanutsläpp, tag kontakt med er länsstyrelse. Är mängden utsläppt metan från deponier inom kommunen kända? Komplettera i så fall. Samma sak gäller mängden utsläppt metan från avloppsreningsverk i kommunen.

Lustgas

När det gäller lustgasen så tittar vi här på utsläppschabloner från åkermark. Den schablon som används kommer från naturvårdsverket och är 6,12kg/ha. Multiplicera med åkerarealen i kommunen. Åkerareal redovisat på kommunnivå finns på jordbruksverkets hemsida

Även här kan länsstyrelsen tillhandahålla ytterligare information om lustgasutsläpp från förbränningsprocesser i kommunen. För mer information om förbränningsprocesser och lutsgasutsläpp, tag kontakt med er länsstyrelsen

HFC

Vätefluorkarboner (HFC) används främst inom kylanläggningar och luftkonditionering. Information om HFC kan man få antingen via den egna miljöförvaltningen eller Länsstyrelsen (dit miljöförvaltningen rapporterar).

FC & SF6

Eftersom utsläpp av fluorkarboner (FC) främst sker vid aluminiumtillverkning är det inte relevant för alla kommuner. Tyngre elektriska system och högspänningsbrytare som ger upphov till svavelhexafluorid (SF₆ )-utsläpp finns ibland hos kommunens energibolag. För mer information, ta kontakt med kommunens energibolag.

Omräkning

Klimatpåverkan är av varierande styrka hos de olika växthusgaserna. Ett sätt att korrigera för detta är att använd sig av GWP (Global Warming Potential, se ordlista längst ned).

Hur redovisar man informationen?

Här vill vi ge några exempel på hur statistik kan användas till att skapa diagram som ger en överskådlig bild av energianvändning och koldioxidutsläpp i kommunen. Hur man väljer att visualisera sina data hänger naturligtvis ihop med ambitionsnivån, vilket även gäller för metod av inventering. Detta är ett alternativt sätt att göra det på som vi tror kan ge en hyfsat bra bild av läget i en kommun, samtidigt som det är enkelt att förstå. Informationen kan sedan användas för att prioritera klimatåtgärder.

Vi har valt att inte visualisera andra växthusgaser än koldioxid i något diagram. Orsaken till detta är att vi anser det vara svårt för kommuner att påverka dessa utsläpp, samtidigt som det inom kommunen kan skicka fel signaler att lyfta fram metan och lustgasutsläpp framför koldioxidutsläppen. Att ta bort fokus från koldioxid kan leda till att man inte prioriterar åtgärder inom områdena trafik/transport samt el- och uppvärmning. För kommuner som kommit längre i sitt klimatarbete kan det dock vara av intresse att tydliggöra utsläppen av övriga växthusgaser i syfte att stimulera beslutsfattare att vidta åtgärder att minska dessa.

Vi anser vidare att följande diagram kan vara en bra utgångspunkt för att på ett lättförståeligt men ändå övergripande och strukturerat sätt visa på den energi som tillförs, används och produceras i kommunen årligen, samt hur koldioxidutsläppen fördelar sig på sektorer. Det är inte ovanligt att inventeringsdelen i energiplaner och klimatstrategier tar väldigt stor plats i dokumentet vilket kan ta fokus från mål och åtgärder. Därför föreslår vi istället att man primärt presenterar koldioxidutsläppen i kommunen i inventeringsdelen i klimatstrategin. Övriga diagram och förklarande text kan med fördel läggas som en tillhörande bilaga.

 

Det är svårt att göra en korrekt och lättförståelig analys av använd energi i kommunen, eftersom källorna bygger på både tillförd och använd mängd energi från olika energislag. För olja, bensin och diesel tittar vi egentligen på tillförd mängd (dvs. levererad mängd till återförsäljare i kommunen). Samtidigt kan en viss mängd lagras mellan åren, vilket innebär att all den levererade mängden ej förbrukas det aktuella året. För elen är det tvärtom, dvs. vi redovisar här kundernas användning, som vi inhämtat från elnätsägaren. I kategorin biobränsle för uppvärmning tittar vi både på fjärrvärme och bioenergi i småhus. För småhusen är det använd mängd energi (överföringsförluster ej medräknade). För fjärrvärmen så tittar vi på tillförd mängd bränsle som använts för framställning av fjärrvärme till kunder inom kommunen (kontrollera med energibolag om överföringsförluster är medräknade). I kategorin "övrig förnybar energi" redovisar vi värmepumpar, solfångare och etanol/FAME som låginblandats i drivmedel.

 

Att översätta energianvändningen till koldioxidutsläpp i form av ett diagram gör det lättare för läsaren att tillgodogöra sig informationen i en inventering. Därför anser vi att detta diagram utgör kärnan i nulägesanalysen och är förmodligen det viktigaste diagrammet i klimatstrategins inventeringsdel. Väljer man att titta lite extra på flygets klimatpåverkan så kan det vara av intresse att särskilja det resandet från övriga transporter.

 

För elnätsstatistiken är det värdefullt att påvisa den offentliga verksamheten samt hushållen, eftersom kommunen har störst möjlighet till påverkan inom dessa områden. Kommuner som ligger långt fram i sitt klimatarbete och som därigenom initierat kontakter med energiintensiva industrier har säkerligen nytta av att se hur industrins elanvändning pendlar mellan åren.

 

Det kan diskuteras hur man ska klassificera jord och bergvärme, men vi har här valt att ta med det i denna kategori. Genom att belysa hur produktion av förnybar energi ser ut kan man jämföra utvecklingen mellan år. En större del vindkraft skulle i förlängningen kunna innebära att kommunen bidrar till att mindre kolkraft (räknat på marginalen) behöver importeras.

 

För energianvändningen i småhus anser vi att det är bra att belysa dels oljeanvändningen i relation till biobränslen, men även fjärrvärmen eftersom det finns stor potential till utbyggnad i många kommuner. Elanvändningen är bra att övervaka mellan åren och se hur den förhåller sig till antalet hushåll samt övriga alternativ för uppvärmning. Man kan antingen välja att belysa energianvändningen i flerbostadshus i ett diagram alternativt som tabellen i stycket "energianvändning i fastigheter".

Verktyg för beräkning av koldioxid

När man tagit reda på energiflödena i kommunen och fått fram kvantiteter av använd mängd fossila bränslen, kan man därefter med hjälp av värmevärden och emissionsfaktorer beräkna hur stora utsläppen av koldioxid blir.

På naturvårdsverkets hemsida finns en verktygslåda för kommuner och företag

Läs detta först

Dessa instruktioner är framtagna i samarbete med och med stöd från Sveriges kommuner och landsting (SKL)

  I enlighet med Borgmästaravtalet skall kommuner rapportera in en inventering för det basår man har i förhållande till slutmålet 2020. Enligt samtal med Borgmästaravtalets kansli skall uppföljande inventering inte behöva genomföras förrän 4 år efter att basårsinventeringen är inrapporterad. Det är dock frivilligt att göra det oftare och kan vara ett bra sätt att följa utvecklingen.

Här presenterar vi en lathund för hur man kan fylla i det statistikformulär  (i medlemssektionen finns ett online-formulär som hellre bör användas) som tillhör inrapporteringen till Coventant of Mayors. Lathunden är tänkt att fungera både för de kommuner som skall göra sin första inrapportering för basåret och för de kommuner som skall följa upp basårsinventeringen och presentera nyare statistik, och kompletterar Covenant of Mayors egna ifyllnadsanvisningar.

Basårsinventering

Rekommendationen är att man har 1990 som basår, men eftersom detta kan skilja sig åt i olika kommuner så har Coventant of Mayors informerat att andra basår fungerar, men helst ska de ligga så nära 1990 som möjligt. Då det kan vara svårt att få fram statistik för t.ex. 1990 ligger fokus i denna lathund på användning av SCBs kommunala energibalanser samt den "grundläggande" nivån. De delar som handlar om t.ex. insamling av sotarens uppgifter, förvaltningarnas energianvändning i fastigheter samt drivmedelsförbrukning (kollektivtrafik och kommunala flottan) bör således betraktas som överkurs. Det är dock fritt för kommunen att själv välja ambitionsnivå. Notera även att du behöver programmet PC-Axis för att kunna ladda ned databaserna med 1990 års statstik, på SCBs hemsida.

Uppföljande inventering

I vissa kommuner, där man har jobbat med inventering av energianvändning redan på den tid som basåret är satt, kan det dock vara aktuellt även med den "avancerade" delen för basårsinventeringen. När det gäller att få fram färskast möjliga statistik (dvs. för senaste året) så kan den avancerade delen vara aktuell i uppföljande inventeringar.

Support

Klimatkommuerna fungerar som stödstruktur för svenska kommuners arbete med Borgmästaravtalet och är tillgängliga för att svara på frågor kring inrapporteringen. Vi vill dock understryka att denna lathund är en rekommendation som bygger på vår kunskap om den statistik som finns tillänglig och inte bör betraktas som en fullständig och korrekt metod. För svar på mer detaljerade sakfrågor om inrapporteringen hänvisar vi till:
technical.info@eumayors.eu 
www.eumayors.eu

Begrepp och definitioner

Fossila bränslen

"Fossila bränslen" syftar på de fossila bränslen som konsumeras av slutanvändare. Man tittar här på fossila bränslen som åtgått bl.a. för uppvärmning av lokaler, transporter, industriprocesser* och den energi som hushållen använder. Observera att torv räknas till "övriga fossila bränslen".

* Endast om handlingsplanen inkluderar åtgärder i denna sektor. Energianvändning i industri som ingår i EU ETS är undantagen. För mer information, se stycket om "Industrin".

Uppvärmning/kylning

Refererar till värme/kyla som levererats till slutanvändare inom kommunen (till exempel som fjärrvärme, fjärrkyla, kraftvärme eller spillvärmeåtervinning). Observera att värme som producerats av slutanvändare själv (t.ex. oljepannor och pelletspannor i hushåll) inte skall räknas in i denna kategori, då det kommer in under tillförd mängd bränsle (dvs. övriga kolumner till höger i tabellen). Energi som producerats i kraftvärmeverk skall helst inkluderas under produktion (tabellerna C och D).

Förnybar energi

Denna del behandlar all förnybar energi som använts i kommunen. Exempelvis rapsolja, etanol, biogas, pellets, ved samt geotermi som levererats.

Obs! torv räknas enligt borgmästaravtalets instruktioner till "övriga fossila bränslen".

Elektricitet

Refererar till den totala elektricitet som förbrukas av slutanvändarna, oavsett vilken produktionskälla. Om kommunen köper in certifierad grön el, fyll även i rutan under tabellen liksom den motsvarande utsläppsfaktorn om LCA-faktorer används. "Certifierad grön el" betyder elektricitet producerad av förnybara energikällor som omfattas av ursprungsgaranti enligt artikel 5 i direktiv 2001/77/CE, artikel 15 i direktiv 2009/28/EC och artikel 3 (6) i direktiv 2003/54/EC.

Tabell A

Slutlig energianvändning

Tabell A sammanfattar den slutliga energianvändningen i kommunen. Det är enbart de gröna fälten som är obligatoriska att fylla i. Om energislaget inte är aktuellt för kommunen skrivs en nolla i det gröna fältet. Nedanför hänvisar vi till olika källor där man kan hitta lämplig statistik samt ger förklaringar till hur man kan inhämta statistik från kommunens egen organisation.

Byggnader, utrustning/anläggningar och industrier

Denna del av tabellen täcker in byggnader, service, inrättningar och industriella lokaler. Om möjligt skall data delas upp i följande fem subkategorier:

Kommunens byggnader, utrustning/anläggningar

Termen anläggningar omfattar energiförbrukande enheter som inte är byggnader (t.ex. vattenreningsanläggningar, återvinningscentraler och komposteringsanläggningar). Bostäder ägda av kommunen eller kommunägda bolag ska inkluderas i underkategorin "Bostäder".

Grundläggande
Gå in på SCBs kommunala energibalanser och välj din kommun samt "hela balansen 1 år" i vänstermenyn. På rad 9.3 "Offentlig verksamhet" får man fram kommunala organisationens användning av el, fjärrvärme och olika bränslen i MWh. Här redovisas även drivmedel för fordonsdrift, vilket inte skall rapporteras in i denna rad. Användning av el och värme framgår till höger i tabellen. I följande användarhandledning, till SCBs kommunala energibalanser framgår vad som ingår i sektorn "Offentlig verksamhet".

Avancerat
Energianvändningen för uppvärmning och el är något som de olika förvaltningarna och kommunägda bolagen kan hjälpa till att ta fram. Uppgifter om energi kan också fås från el- och värmeleverantörerna. Så länge det rör sig om kommunala bolag kan dessa se till att uppgifterna kommer fram, medan det kan bli lite merarbete för en förvaltning med många externt inhyrda lokaler. Kom ihåg att trycka på! De olika hyresvärdarna borde kunna lämna uppgifter om energiförbrukning, åtminstone ett schablonvärde. Skicka förslagsvis ut en blankett med e-post till olika nyckelpersoner på olika förvaltningar och kommunalägda bolag. I blanketten frågar du efter:

• Vilka lokaler förvaltningen/bolaget använder och förvaltar.
• Hur dessa lokaler uppvärms
• Fråga även efter elförbrukningen i lokalerna för att få med den el som används i fastigheterna och som åtgår till datorer, belysning, elektrisk apparatur etc.

Om lokalerna värms upp med hjälp av fjärrvärme så får man fram den lokala fjärrvärmemixen från fjärrvärmeleverantören. Om de värms upp på annat sätt (oljepanna, el, närvärme, biobränslepannor etc) så frågar du efter vilket bränsle och hur mycket som åtgått föregående år. Begär in siffror i MWh. I det fall du ändå får siffrorna i m3, ton etc. så kan du räkna om siffrorna med hjälp av naturvårdsverkets verktygslåda för kommuner och företag.

Icke kommunala servicebyggnader och anläggningar

Refererar till alla byggnader och anläggningar i tjänstesektorn (servicesektorn) som inte ägs eller sköts av kommunen (t.ex. kontor för privata företag, banker, små- och medelstora företag, handel och sjukhus).

Grundläggande
Gå in på SCBs kommunala energibalanser och välj din kommun samt "hela balansen 1 år" i vänstermenyn. På rad 9.5 "Slutanv. Övriga tjänster" får man fram servicesektorns användning av el och olika bränslen i MWh. Här ingår även de drivmedel (för fordonsdrift) som denna sektor använder, vilket inte ska inkluderas i inrapporteringen på denna rad. Användning av el, fjärrvärme och värme framgår till höger i tabellen. I följande användarhandledning, till SCBs kommunala energibalanser framgår vad som ingår i sektorn "Övriga tjänster". Utöver "övriga tjänster" skall även el och bränslen i MWh från SCB sektorn "jordbruk, skogsbruk, fiske" inkluderas här. Se rad 9.1 "Slutanv. Jordbruk, skogsbruk, fiske". Notera att även här redovisas denna sektors användning av drivmedel. Dessa skall inte inkluderas i inrapporteringen på denna rad.

Bostäder

Här tittar vi på energianvändning i byggnader som huvudsakligen används som bostäder

Grundläggande
Gå in på SCBs kommunala energibalanser och välj din  kommun samt "hela balansen 1 år" i vänstermenyn. På rad 9.6 "Slutanv. Hushåll" får man fram hushållens användning av el, fjärrvärme och olika bränslen i MWh. Här ingår även de drivmedel (för fordonsdrift) som denna sektor använder, vilket inte ska inkluderas i inrapporteringen på denna rad. Användning av el och värme framgår till höger i tabellen. I följande användarhandledning  till SCBs kommunala energibalanser framgår vad som ingår i sektorn "Hushåll".

Avancerat
Genom att titta på statistik för insatt mängd bränsle vid produktion av värme/kyla (fjärrvärmeverket), uppgifter om biobränsleanvändning i hushållen (sotarregistret), elanvändning i bostäder (elnätsägarens statistik) och kommunala oljeleveranser (villaolja) kan man få en ganska bra bild av energianvändningen i bostäder.
Se denna lathund samt fliken "energianvändning" och underflikarna "uppvärmning" och "elanvändning", för mer information om hur du samlar in statistiken.

Kommunal gatubelysning

Denna del avser gatubelysning som ägs eller drivs av den lokala myndigheten. All icke kommunal gatubelysning bör hänföras till kategorin "Icke kommunala servicebyggnader och anläggningar".

Grundläggande
Här avses allmän belysning som kommunen sörjer över. Kontakta den förvaltning som ansvarar för belysning av gator, cykelvägar, parker, allmänna platser, trafikljus etc i kommunen (vanligen den tekniska förvaltningen). Begär in siffror för använd mängd el för belysningen. Här kan det dock vara en aning svårt att få in siffror för 1990 om kommunen inte gjort en basårsinventering alternativt om inte gamla fakturaunderlag finns att tillgå. Hör med ekonomiavdelningen i så fall om de kan hjälpa.
I det fall statistiken ej går att få fram så ingår denna del i SCBs statistik över elanvändning i "offentlig verksamhet" som redovisas under "kommunala byggnader och anläggningar" samt "grundläggande".

Obs! Glöm inte att dra bort denna mängd el från "kommunala byggnader, utrustning/anläggningar" om du hämtat statistik från SCBs kommunala energibalanser, raden; "offentlig verksamhet".

Industrier (med undantag av industrier som ingår i EU:s utsläppshandelssystem) 

I allmänhet har kommuner endast ett begränsat inflytande på industrin. Därför tillämpas följande regler för undertecknarna av Borgmästaravtalet:

• Kommunen kan besluta att inkludera denna sektor i sin handlingsplan (ej obligatoriskt).
• Energi- och koldioxiduppgifter som hänförs till denna sektor ska rapporteras endast om sektorn är inkluderad i handlingsplanen.
• Anläggningar som ingår i Europeiska handelsrättssystemet (ETS, European Emission Trading Scheme) ska undantas, såvida inte sådana anläggningar var inkluderade i kommunens tidigare energiplaner och koldioxidinventeringar.
• Om industriutsläpp är inkluderade i basårsinventeringen, och ett stort industriföretag/anläggning stänger ner mellan basåret och målåret 2020, ska dess utsläpp undantas från inventeringen. Klimatmålet får ej nås genom omlokalisering av industrier.
• På samma sätt behöver inte nya industriföretag/anläggningar som uppförs i kommunen mellan basåret och målåret 2020 inkluderas i inventeringarna för framtida år.

För de kommuner som väljer att redovisa industrins energianvändning föreslår vi metoden nedanför.

Grundläggande
Gå in på SCBs kommunala energibalanser och välj din kommun samt "hela balansen 1 år" i vänstermenyn. På rad 9.2 "Slutanv. Industri" får man fram industrins användning av el, fjärrvärme och olika bränslen i MWh. Här ingår även de drivmedel (för fordonsdrift) som denna sektor använder, vilket inte ska inkluderas i inrapporteringen på denna rad. I följande användarhandledning  till SCBs kommunala energibalanser framgår vad som ingår i sektorn "Industri".

Avancerat
I det fall det är två prickar i något av fälten i SCBs kommunala energibalans, alternativt om kommunen vill presentera färskare statistik, kan man vända sig direkt till miljöförvaltningen och där titta på miljörapporter (dvs. i det fall man bedömer att det i kommunen finns industrier som använder exempelvis naturgas, gasol, biobränslen etc. i sina processer). Se denna lathund, fliken "Energianvändning" samt underfliken "Energianvändning i industrin" för mer information.

De siffror man får fram kan kompletteras med oljeleveransstatistik avseende föregående år. Se stycket om "olja" underfliken "Energianvändning" samt "uppvärmning". Där får man fram uppgifter kring industrins energianvändning av olja.

Transporter

Denna kategori omfattar väg- och järnvägstransporter. Energianvändningsuppgifter bör vara baserade på verkliga konsumtionsuppgifter av drivmedel (privat/kommersiell transport, kommunal bilpark eller kollektivtrafik) eller utifrån uppskattningar baserat på körsträckan i kommunens vägnät.

Grundläggande
Eftersom det kan vara svårt att få fram statistik för basåret så rekommenderar vi här att man i första hand utgår från SCBs kommunala energibalanser, rad 9 (Slutlig användning totalt) och anger bensin och diesel i de gröna fälten på raden "delsumma transporter" i tabell A. Vill du ange drivmedel specifikt för varje underkategori, se tillvägagångssätt nedanför:

Obs! Om kommunen väljer att inte inkludera sektorn "industri" i sin inrapportering kan industrins andel av drivmedel dras bort härifrån. Drivmedel som förbrukas av industrin anges på rad 9.2 "Slutanv. Industri" i SCBs kommunala energibalanser.

Avancerat
Kommunala organisationens fordonsflotta
Avser fordon ägda och använda av kommunorganisationen. Här fyller du i den energianvändning, fördelat på olika drivmedel, som åtgått för fordon som ägs/leasas av den kommunala organisationen. Ta kontakt med kommunens ekonomienhet och begär in siffror för inköpt mängd drivmedel för den kommunala organisationen (förvaltningar och bolag) avseende föregående år. Här kommer förutom diesel och bensin, även förnybara drivmedel att redovisas, så som biogas, RME och E85.

OBS! Om kommunen är ägare av kollektivtrafikbolaget skall dess andel inte inkluderas i denna rad.

Kollektivtrafik
Här fyller du i den energianvändning, fördelat på olika energislag, som åtgått för den kollektivtrafik som kommunen råder över; lokalbussar, spårvagn, tunnelbana, pendeltåg etc. Kontakta kollektivtrafikbolagen i kommunen och fråga efter drivmedelsstatistik för det aktuella året. I det fall det i kommunen finns spår- eller järnvägstrafik skall elanvändningen från denna även inrapporteras här.

Privata och kommersiella transporter
Här fyller du i den energianvändning, fördelat på olika drivmedel, som åtgått för transporter (och som ej specificerats ovanför) inom kommunens geografiska område. Det är alltså allmänheten (personbilstrafik) och kommersiella transporter (taxi, godstransport etc).

Grundläggande
Gå in på SCBs kommunala energibalanser och välj din kommun samt "hela balansen 1 år" i vänstermenyn. Här tittar vi på rad 9, "Slutlig användning totalt", samt specifikt på bensin och diesel, för att på så sätt få med alla transporter som gjorts i kommunen som geografiskt område. Därefter drar vi bort den mängd bensin och diesel som vi rapporterade in i raden "Kommunala organisationens fordonsflotta" samt "kollektivtrafik" (ovanför) så dessa inte dubbelräknas.

Avancerat
För den kommun som även vill titta på förnybara drivmedel som E85, etanol och FAME, se denna lathund fliken "Energianvändning" och underfliken "Drivmedel".

Obs! Om kommunen väljer att inte inkludera sektorn "industri" i sin inrapportering kan industrins andel av drivmedel dras bort härifrån. Drivmedel som förbrukas av industrin anges på rad 9.2 "Slutanv. Industri" i SCBs kommunala energibalanser.

Tabell B

Utsläpp av koldioxid eller koldioxidekvivalenter

Tabell B sammanfattar mängden växthusgasutsläpp som ett resultat av energianvändningen i kommunen.

Kategori

Denna kolumn refererar till de sektorer som släpper ut växthusgaser. De är desamma som är listade i tabell A. Men en tredje sektor har lagts till:

Andra utsläppskällor

Förutom utsläppskällor relaterade till energianvändningen utsläppskällor för växthusgaser i inventeringen, om handlingsplanen innefattar åtgärder att begränsa dessa utsläpp. Till exempel kan kommunen välja att inkludera metanutsläpp från deponier, om en av åtgärderna enligt planen är att starta återvinning av deponigas vid deponin. För att underlätta uppgiftsinsamlingen har avfallshantering och avloppshantering fördefinierats som möjliga sektorer. Observera att insamling av uppgifter för dessa sektorer är frivilligt. Ange endast totala utsläpp i CO2-ekvivalenter.

Jämfört med tabellen för slutlig energianvändning rapporteras växthusgasutsläppen på liknande sätt. De måste beräknas för varje energikälla genom att multiplicera den slutliga energianvändningen med motsvarande utsläppsfaktorer. Om man ska inkludera flera energibärare i samma kolumn i tabell B (t.ex. olika “typer" av elektricitet; eller värme och kyla; eller flera fossila bränslen i kolumnen "andra fossila bränslen"), är det att föredra att göra separata beräkningar med de olika energibärarna och deras respektive utsläppsfaktorer, och rapportera de totala utsläppen i tabellen, med motsvarande genomsnittliga utsläppsfaktor.

Avancerat
Naturvårdsverkets har på sin hemsida en verktygslåda för kommuner och företag. Där kan du hitta emissionfaktorer för olika bränslen som kommunen använder. Multiplicera bränslets mängd med emissionsfaktorn (Obs! Kontrollera enheterna så de stämmer). Glöm inte att ange emissionsfaktorn som använts, i formuläret.

Svenska petroleum institutet (SPI) presenterar emissionsfaktorer för drivmedel på sin hemsida. Klicka här!

SCB presenterar emissionfaktorer utifrån MWh/bränsle, på sidan 2, i följande rapport.

Tabell C

Lokal elproduktion och motsvarande utsläpp av koldioxid eller koldioxidekvivalenter

Tabell C är frivillig och skall endast inkluderas om kommunen har åtgärder i sin energi- och klimatstrategi som handlar om produktion av elektricitet. Om kommunen väljer att rapportera statistik så ska elektricitet som produceras inom kommunens geografiska område anges. För vind, vatten och solenergi anges endast mängden producerade MWh. Uppgifter om el och utsläpp av CO2 som härrör från kraftvärmeanläggningar, som ingår i Europeiska handelsrättssystemet (ETS), behöver inte tas med här om kommunen inte själv väljer det.

Grundläggande
För att samla in statistik över producerad el, se denna lathund, fliken; "Produktion" samt underfliken "elproduktion".
Observera att vi här endast tittar på utsläppen från de bränslen som i kraft/värmeverket används för produktion av el. Bränsle för produktion av fjärrvärme skall istället behandlas under tabell D.

I det fall kommunens energibolag saknar uppgifter för insatt mängd bränsle för basåret, alternativt om bolaget ej finns kvar (exempelvis övergått från kommunalägt till privat), kan du utgå från följande rader i SCBs kommunala energibalans, när du fyller i Tabell D:

3.4 Insats värmekraftverk = Denna rad avser insatt bränsle för elproduktion i värmekraftverk som enbart producerar el (alltså inte som i kraftvärmeverk som behandlas under rad 3.6.1). Värmekraftverk syftar på att kraften (elen) produceras med hjälp av bränslen.

3.6.2 Insats Kraftvärmeverk, elprod. = Denna rad redovisar den mängd bränsle som åtgått för att producera el i kraftvärmeverk i kommunen (Kraftvärmeverket producerar både el och värme, 3.6.2 avser elproduktionen).

El producerad i kraftvärmeverk eller värmekraftverk skall redovisas på följande sätt:

På rad 4 ("Kombinerad värme- och elproduktion") anger du den el som proudcerades i kraftvärmeverket (4.6 Omvandlat kraftvärmeverk) samt insatt bränsle för elproduktionen (3.6.2 Insats Kraftvärmeverk, elprod.).

På rad 5 ("Annat") anger du den el som producerades i värmekraftverk (4.4 Omvandlat Värmekraftverk) samt insatta bränslen för elproduktionen (3.4 Insats Värmekraftverk).

Tabell D

Lokal fjärrvärme, fjärrkyla, kraftvärme och motsvarande utsläpp av koldioxid och koldioxidekvivalenter

Tabell D behöver endast fyllas i om värme/kyla (t.ex. från en fjärrvämepanna eller kraft/värmeanläggning) levereras till slutanvändare inom kommunen som geografiskt område. Syftet med denna tabell är att beräkna CO2-utsläppet relaterat till värme/kyla-produktion.

Alla anläggningar som producerar värme eller kyla som säljs/distribueras till slutanvändare inom kommunen som geografiskt område (i allmänhet via ett fjärrvärmesystem) ska tas med och föras in med den producerade mängden värme/kyla, specificering per bränsleslag, och motsvarande CO2- eller CO2-ekvivalenta utsläpp och utsläppsfaktorer. Liknande produktionsanläggningar bör grupperas.

Observera att energianvändning och CO2-utsläpp relaterade till värme och kyla som produceras lokalt av slutanvändare för eget bruk redan innefattas i tabellerna A och B (kolumner för fossilt bränsle och förnybar energi). I princip ska den totala mängden värme/kyla producerad med referens till tabell D vara lika med (eller mycket nära) mängden värme/kyla använd och rapporterad i tabell A, kolumn "Värme/kyla".

Grundläggande

Kontakta kommunens energibolag och begär in siffror för insatt mängd bränsle för produktion av fjärrvärme/fjärrkyla (för slutanvändare inom kommunen).

I det fall kommunens energibolag saknar uppgifter för insatt mängd bränsle för basåret, alternativt om bolaget ej finns kvar (exempelvis övergått från kommunalägt till privat), kan du utgå från följande rader i SCBs kommunala energibalans, när du fyller i Tabell D:
 
3.6.1 Insats Kraftvärmeverk, fjärrvärmeprod. = Denna rad avser insatt bränsle för värmeproduktion i kraftvärmeverk (Kraftvärmeverket producerar både el och värme, 3.6.1 avser värmeproduktionen). På engelska heter det CHP Combined heat and Power eller Co-generation, vilket kanske ger en bättre bild om vad det handlar om.

3.7 Insats fristående värmeverk = Denna rad redovisar den mängd bränsle som åtgått till produktion av fjärrvärme i kommunens fjärrvärmeverk. I fristående värmeverk produceras enbart värme (dvs. utrustning för elproduktion saknas).

OBS!
Under rad 5 - 5.7.1 (AnvEnSektor) redovisas energisektorns egen elanvändning för drift av anläggningar o.d. Här kan i vissa fall elen för drift av värmepumpar i fjärrvärmeproduktionen hanmna, dvs. istället för någon av raderna 3.6.1.1 eller 3.7.1.

På den första raden i Tabell D ("Kombinerad värme- och elproduktion") samlar du ihop och redovisar, för varje kategori, de olika bränslen som anges på raden: 3.6.1 Insats Kraftvärmeverk, fjärrvärmeprod. Den mängd fjärrvärme som producerats och som skall redovisas i andra kollumnen, hittar du på rad: 4.6 Omvandlat Kraftvärmeverk.
  
På den andra raden i Tabell D ("Fjärrvärmeverk") samlar du ihop och redovisar, för varje kategori, de olika bränslen som anges på raden: 3.7 Insats Fristående värmeverk. Den mängd fjärrvärme som producerats och som skall redovisas i andra kollumnen, hittar du på rad: 4.7 Omvandlat Fristående värmeverk.

Raden "Annat" har lagts till av Borgmästarkansliet för att tillåta lite flexibilitet i inrapporteringen. Där kan man skriva in och man har någon annan form av produktion av värme/kyla som inte passar in i rad 1 och 2 i Tabell D. Det skulle kunna handla om geotermiskt producerad värme eller spillvärme från industrin. Enligt Borgmästarkansliet förväntar man sig inte att kommunerna skall rapportera in något särskillt under denna kategori, se den däför endast som en möjlighet att använda i det fall någon av de två raderna ovanför inte lämpar sig för just din kommuns situation.

SEAP Guidebook

Covenant of Mayors Office har arbetat fram en heltäckande guidebok som innehåller mer detaljer än dem som vi givit här. Använd den som referens, om du inte hittar det du söker i lathunden.

(Om inte guideboken dyker upp nedan, prova att ladda om sidan, F5)

Ladda ner guideboken här